Hjalmar Bergmans korrespondenser 1900-1930
Start | Brev | Hemvist | Avsändningsorter | Adressater | Personer | Verk | Genrer | Bilder | Brevskrivaren Bergman


136. Tor Bonnier

Roma, via Parioli 7, den 27/11 10

Kära Tor!

I går, samtidigt med Ditt bref (tack!) anlände Falcks,[1] i hvilket han så godt som utan vidare annonserar "Familjens” premiär till den första december! Nästan för energiskt, inte sant? Jag skall emellertid i dag telegrafiskt neka. Om Du skulle få veta, att han i trots däraf ämnar låta premiären gå af stapeln (hvilket ju med kännedom om mannens vanor icke förefaller absolut omöjligt) så undrar jag, om Du skulle vilja bevaka min rätt, påskickande honom notarius publicus eller annan fruktansvärd person. Jag tycker visserligen inte om att behöfva "spotta på våt sten" – men saken är ju för mig af stor vikt. Och jag har inte råd att vara känslosam.

Ditt mer än hyggliga erbjudande att tala med Tor Hedberg[2] om stycket accepterar jag tacksammast!* Jag är visserligen på förhand så godt som viss om, att Hedberg hvarken vågar eller vill framföra "Familjen". Men en påminnelse om att pjäsen existerar kan aldrig skada. (Om Du under samtalets gång kan fälla en liten antydan om att förf. alltjämt lefver och idkar sin näring, så vet Du på förhand, att jag är mycket tacksam för hvarje liten reklam!)

Alldeles oafsedt mina små intressen, så tror jag, att jag skulle vilja råda Hedberg att spela hufvudsakligast svensk dramatik.

Om man vill spela farser o.d., så kan man naturligtvis ta repertoiren från alla världens fyra hörn. Men vill man spela "litterärt", så tror jag, att svenska stycken i längden skulle draga mer publik – äfven om det blefve 11 fiasco på tio premiärer. Han kan visserligen invända, att det äfven rent kvantitativt finns så lite svensk dramatik. Men han finge väl se, om han började spela de få, som finns – det skulle växa som svamp. Och svamp, gallrad, skalad, sköljd, förväld och väl anrättad kan vara nog så smakligt. Och så svenskt se! Jag begriper inte, men ibland stiger det en sådan varm patriotisk känsla inom mig –

Om Stina önskar sig skönlitteratur? Ja jag (hon, vi) tackar ödmjukast! Till julen – för att blifva en förmedlande länk mellan magknip och midnattsmässa.

Mina fri ex. ber jag Dig sända till Kamrer Claes Bergman, Örebro.

Från madame la comtesse de Antonini de Doria[3] sänder jag Dig ett förtjusande småleende (utan löständer). Och förblifver jag med mycken affectation för Dig och Din familj

Din très humble serviteur[4]

HjB

*Jag har redan haft nytta däraf, i det jag som skäl för mitt afslag angifvit, att pjäsen är

"inlämnad till annan teater.”[5]

Maskinskrivet brev.  Originalet finns i Bonniers förlagsarkiv.


[1] Skådespelaren August Falck (1882–1938) var vid denna tid chef för Intima teatern i Stockholm. Denna scen var ursprungligen tänkt att enbart uppföra August Strindbergs dramatik. Falck hade dock kommit i öppen konflikt med Strindberg, som i Aftonbladet anklagat honom för oegentligheter. Intima teatern fick därför inte längre uppföra Strindbergs skådespel. De sista föreställningarna skedde den 11 december 1910 med bl.a. Fadren och Fröken Julie. Falck ville tydligen göra ett sista försök att rädda verksamheten genom att uppföra annan svensk dramatik, varför han sent omsider telegrafiskt vände sig till Bergman med en begäran om att få uppföra ett av dennes ungdomsdramer, Familjens renhet, som skrevs redan hösten 1906. Bergman var dock inte road av att bli indragen i teaterskandalen och avböjde därför. I ett brev den 22/11 1910 varnar Tor Bonnier honom: ”Vår älskvärda fru svärmor har bett mig skrifva till dig om Falcks förslag att på Intima Teatern ge Familjens renhet. Jag kan icke annat än afråda dig att under nuvarande förhållanden inlåta dig med Falck. Intima Teaterns vara eller icke vara är starkt ifrågasatt och Falcks affärer äro säkert ytterligt dåliga. En annan sak är att hans trupp i år är synnerligen underhaltig och det finns alla utsikter för att stycket skulle ges mycket dåligt. Har du bjudit Familjens renhet till Tor Hedberg? Om ej tycker jag att du först borde göra det. Om du vill skall jag gärna – naturligtvis utan ansvar för utgången – förmedla ett sådant erbjudande.” Drygt tre veckor senare, den 15/12 1910, meddelar Tor Bonnier följande: ”Falck; ja du vet att Intiman är stängd och att således frågan om Familjen, beträffande Falck alltså icke längre är någon fråga. Som jag kanske otydligt i telegrammet uttryckte, läser nu Hedberg stycket. Något svar från honom har jag inte ännu fått och troligen lär det väl dröja frampå nyåret så jäktad som han lär vara.” Se brev 137 till Augusta Lindberg den 27/11 1910, not 2.

[2] Författaren Tor Hedberg (1862–1931), chef för Kungl. Dramatiska teatern 1910–1922, ledamot i Svenska Akademien från 1922. Hedberg blev snart känd för att sällan eller aldrig vilja spela nyare svensk dramatik – förutom sina egna och faderns, Frans Hedbergs pjäser.

[3] Bergmans hyresvärdinna i Rom. Se brev 105 till Tor Bonnier den 25/11 1909, not 1.

[4] fr., din mycket ödmjuke tjänare.

[5] Asterisktexten är handskriven.

Personer:

Bergman, Claes (45)
Bergman, Stina (287)
Bonnier, Tor (348)
de Doria, Madame de Antonini (7)
Falck, August (5)
Hedberg, Frans (1)
Hedberg, Tor (36)
Lindberg, Augusta (97)
Strindberg, August (34)

Verk:

Familjens renhet, drama (27)

Adressat:

Bonnier, Tor (239)

Användning

Fritt att använda materialet.

Vid publicering citera med:
"Sverker R. Ek, Marianne Ek, Fredrik Palm,
Hjalmar Bergman: korrespondenser 1900-1930,
tillgängligt på http:/www.hjalmarbergman.se"
Publiceringsinformation i DIVA