Hjalmar Bergmans korrespondenser 1900-1930
Start | Brev | Hemvist | Avsändningsorter | Adressater | Personer | Verk | Genrer | Bilder | Brevskrivaren Bergman


169. Tor Bonnier

Hälsingborg den 1/2 XII

Kära Tor! Idag sänder jag Dig mitt förut omtalade manuskript. Betitladt: Ur Stadskrönikan ev. "Stadskrönika".[1] För den händelse att Ni tar den, blefve jag nog mycket tacksam, om den kunde komma ut i vår! Af många skäl –

Och Du vore väldigt hygglig om Du ville läsa manuskriptet, så snart Du får tid. Förthy att jag är skäligen för att icke säga oskäligen ifrig!

Vi ha ett hunnans väder. Men värre är, att vänstern uppträdt så kortsynt ō dumt i preventivfrågan.[2] Symptomatiskt och sorgligt att en soc.dem. ska behöfva tala frisinne till den frisinnade vänstern. Men så var det också Branting,[3] som ju i grund ō botten icke är soc.dem. utan radikal ō frisinnad. Eller hur?

Jag är hvarken malthusian eller antimalthusian.[4] Det är väl emellertid tämligen säkert, att preventivmedel inom en ej alltför lång framtid komma att i lag påbjudas – i vissa fall naturligtvis. Och i förväntan på denna oundvikliga lag, förbjuder svenska framstegspartiet preventivmedlens omnämnande i skrift. Bravo. Det är svårt att styras af en reaktionär höger, men att styras af en reaktionär vänster är olidligt. Nå, en fluga gör visserligen ingen sommar. Men preventivlagens upphöjande till grundlag, är dock ett svårt symptom, som bör oro[a] mig, Hedin[5] och alla sanna fosterlandsvänner.

Pereat[6] alltså! Förrästen gör jag en konst i allt detta. Jag hoppas, att Du måtte finna något behag i mitt manuskript. Och glöm ej att läsa't, är Du jädrans så hygglig!

Hälsningar!

Din

Hjalmar Bergman

Handskrivet brev. Originalet finns i Bonniers förlagsarkiv.


[1] Undertiteln till romanen Vi Bookar, Krokar och Rothar, som enligt almanackan påbörjades under sommaruppehållet i Zürich 1911. Arbetet återupptogs och slutfördes under tiden den 30/10 1911 till den 28/1 1912. Tor Bonnier hade i brev den 11/12 1911 ställt frågan: ”är det så klokt att komma med en vårbok?” och föreslagit en publicering till julen 1912. Han läste dock sin vana trogen – när det gällde Bergman – snabbt manuskriptet, så snart det anlänt till förlaget. Han kunde redan den 6/2 1912 rapportera: ”Jag hade några mycket och odeladt angenäma timmar i söndagskväll, då jag läste din bok, som jag inte kunde lämna och först slutade långt fram på natten. Och jag tycker också att man säkert skulle kunna räkna på ett allmänt erkännande af att boken är utomordentligt rolig.”

[2] I svenska riksdagen diskuterades vid denna tid ett tillägg till tryckfrihetförordningen (3:13) som vid strafföreläggande skulle förbjuda att i tryck beskriva användandet av preventivmedel. Detta var ett förtydligande av den i strafflagen införda preventivlagen från 1910.

[3] Hjalmar Branting (1860–1925), socialdemokraternas partiledare och riksdagsman. Han talade mot det nya lagförslaget (se ovan not 2), som de frisinnade däremot röstade för.

[4] Malthusianismen, en nationalekonomisk teori, utformad av Thomas Robert Malthus (1766–1834) som sökte formulera relationen mellan befolkningstillväxt och tillgång på livsmedel. Malthus diskuterade även frågan om medel för att hålla nere nativiteten genom olika former av födelsekontroll. Det är tydligen denna delteori som Bergman här åsyftar.

[5] Upptäcktsresanden Sven Hedin (1865–1952), känd för sin konservativa politiska inställning. 

[6] lat., bort det!

Personer:

Bonnier, Tor (348)
Branting, Hjalmar (6)
Hedin, Sven (3)
Malthus, Thomas Robert (1)

Verk:

Vi Bookar, Krokar och Rothar. Ur en stadskrönika, roman (28)

Adressat:

Bonnier, Tor (239)

Användning

Fritt att använda materialet.

Vid publicering citera med:
"Sverker R. Ek, Marianne Ek, Fredrik Palm,
Hjalmar Bergman: korrespondenser 1900-1930,
tillgängligt på http:/www.hjalmarbergman.se"
Publiceringsinformation i DIVA