406. Hans Larsson Firenze den 28/2 XXI Tack, käre Hans Larsson, för brevet! Att Du tog upp artikeln[1] oförändrad i boken, visade mig att Du även ”vid närmre eftersinnande” – (Du behöver bestämdt använda Dig bra lite av det uttrycket?) – var villig att stå för ord, som möjligen kunnat ha sin upprinnelse i en tillfällig sinnesstämning.[2] Och Du må tro att det gladde mig! Din tillgivne Hjalmar Bergman Handskrivet brev. Originalet finns i Lunds universitetsbibliotek. [1] Hans Larssons recension av En döds memoarer var införd i Göteborgs Handels-och Sjöfarts-Tidning den 16/12 1918. Se brev 356 till Hans Larsson den 24/12 1918. Recensionen omtrycktes i Hans Larssons essäsamling Under världskrisen, 1920. [2] I brev till Bergman den 11 februari 1921 hade Hans Larsson förklarat: ”jag vill då gärna ha sagt Er, att vad jag skrivit i min artikel om En döds memoarer, det är och blir sagt i allra fullaste mening, utan den ringaste inre reservation”. |
|