Hjalmar Bergmans korrespondenser 1900-1930
Start | Brev | Hemvist | Avsändningsorter | Adressater | Personer | Verk | Genrer | Bilder | Brevskrivaren Bergman


637. Karl Otto Bonnier

MERAN, Grabmayrstrasse 23 den 6/12 XXV

Bokförläggaren

H. Herr KARL-OTTO BONNIER

Stockholm.

Käre Karl-Otto! Hjärtligen tack för Ditt så vänliga brev och desslikes för ”bilagorna”! Jag är mycket glad åt överenskommelsen, som ger mig andrum.[1] De sista åren har jag varit betydligt jäktad av diverse film-projekt och om även några av dem gett mig en betydlig ekonomisk vinst, så har desto flera andra ”kostat mera än de smakat”. När jag nu slutför mitt film-konto blir nog balansen +/- 0 – kanske med ett verkligt minus för filmverksamheten, om jag tar i betraktande att den Swanströmska kraschen[2] drog brädan undan fötterna på mig rätt brådstörtadt.

Vi ha funnit en ganska trevlig håla här i Meran, där vi kunna dyrka våra gudar synnerligen ostörda – som vi hoppas. Levnadsomkostnaderna äro nog en 15% billigare här än hemma. Och om jag säger, att sprit och tobak kostar jämt en tredjedel av hemmaprisen, så tror jag visserligen ej, att det skulle kunna locka Karl-Otto hit – men – för mig har det en viss ekonomisk betydelse. Här är emellertid svinaktigt kallt, vilket vi inte hade tagit med i beräkningen: – 8–10 c. varje morgon under en veckas tid. Hur som hälst så trivs vi bättre än i S. Monica och stanna nog till början av april, då vårt värdfolk önskar återinträda i sina husliga rättigheter.

Apropos S. Monica så residerar nu Stiller[3] och hans tillkommande – eller f.d. jag vet inte rätt vilketdera det är – på hotel Miramare och Lasse Hanssons på Pallisade Ave. Tillsamman med Sjöströms, Grube, Tegnérs och vår hedervärde svenske skomakare (som ännu efter tjugu Amerika-år talade oklanderlig svenska!!) bör de bilda en ganska kraftig svensk koloni. Jag skrev i höstas till Sjöström rörande unge Acke och han svarade att han givetvis skulle göra vad han kunde men att tilloppet av film-aspiranter var ohyggligt stort. Hurudan Sjöströms egen ställning är, vet jag ej men misstänker att hans Daudet- och – Lagerlöf-filmer icke gjort succes. I alla händelser är han kontrakterad för ytterligare tre. Han liksom de flesta andra Metro-Goldwyn-regissörerna ha övergått från procent till fixt honorar. Ufa[4] gjorde honom i somras ett anbud som dubblade det amerikanska men han avslog – klokt nog! Är det inte rent förbannadt? Man kan inte nämna eller skriva ordet film utan att man börjar skvallra som en gammal kärring om både likt och olikt. Det hör till!

Efter denna moraliska eruption skvallrar jag vidare. Swedenhielms gick de sista gångerna i Köpenhamn för röd lykta.[5] Politiken vägrade att intaga en ingalunda panegyrisk men välvillig artikel om min produktion, skriven av en dess medarbetare. Sven Lange[6] sa nej. Det påminner mig om att bokhandlare Kamla i K. för ett tiotal år sen började en serie svenska böcker – däribla[nd] Hans Nåds Testamente[7] – vilka i förstone fingo god press. Men efter någon tid tegs serien ihjäl. Den bekymrade Kamla luffade omkring på redaktionerna för att finna anledningen och fick slutligen veta att danska författarföreningens ordförande utbett sig denna hjälp mot ett illojalt intrång av svenska författare på danskt område. Nu börjar jag få kaffe- och kak-smak i munnen, varför jag slutar skvalleravdelningen.

Från Tor ha vi ingenting hört. Likvisst lovade han oss heligt att sända ett vy då och då. Jag hoppas han håller sitt löfte. Fast nu erinrar jag mig att han i sista stund yttrade en viss motvilja att fullgöra denna skyldighet, därför att han inte kunde stava. Och att jag obetänksamt nog underblåste motviljan påpekande att Stina – som ju på gamla dar blivit blåstrumpa – nyligen inköpt en abc-bok och följaktligen var en kritiker att räkna med. Nåja, jag vill väl hoppas att han inte tar det för hårdt. Själv har jag aldrig kunnat vare sig stava eller lägga ihop; men min förste modersmålslärare sa mig att detta berodde på min ovana att tänka för mycket. Yttrandet har tröstat mig mången gång. Och jag motser med räddsla den dag då jag kanske börjar kunna stava –

Käre Karl-Otto! det där med julkatalogen var väldigt hyggligt och kollossalt välkommet! Men något oförsiktigt. Jag gör dock mitt bästa för att dämma i bäcken och när jag ser Stina lutad över katalogen försummar jag inte att säga: Godhet bör ej belönas med glupskhet. (Laotse)[8] Blygsamhet är kvinnans skönsta prydnad. (Okänd drömmare.) Den som gapar över mycket, mister ofta hela stycket. (Aesopus, Lafontaine.)[9] En givare är en vän, behandla honom icke som en ovän. (Konfutse)[10] Den som inte lyckas hålla sig inom vissa gränser, blir visst gränslöst olycklig. (Svenskt ordstäv.) Sansa dig, annars blir jag förbannad! (Hjalmar Bergman) Med dylika sentenser, som – ehuru förbisedda av en lättsinnig samtid – likväl alltid behålla sin sälta – söker jag hålla de alltför många kråkorna borta från katalogen (som verkligen är lockande). Men för säkerhets skull ska jag inköpa en kautschuck.

Än en gång tackar jag på det varmaste för alla de bilagor som åtföljde Ditt kärkomna brev! Och sänder Moster Lisen och Dig de hjärtligaste hälsningar från det här kringströvarpacket!

Karl-Ottos tillgivne

Hjalmar Bergman

[Handskrivet tillägg:] /Kontrakt  

/Kvitto

Maskinskrivet brev. Originalet finns i Bonniers förlagsarkiv.


[1] Andrummet åsyftar en överenskommelse som detta år gav Bergman möjlighet att skjuta upp den sedvanliga utgivningen av en julbok. Han hade visserligen vid denna tidpunkt påbörjat manuskriptet till Jonas och Helen, som dock inte färdigställdes förrän den 14 september 1926. Eventuellt kan med andrummet också åsyftas det planerade utgivandet av de Valda skrifterna. Se brev 635 till Karl Otto Bonnier den 13/11 1925, not 1.

[2] Som en direkt följd av Bergmans engagemang för det nedlagda företaget Bonnierfilm kom han i fortsättningen att arbeta för Karin Swanström (1873–1942) och hennes make Stellan Claësson (1886–1970), som övertagit bolaget och ateljéerna. Bergman skrev först en numera förlorad synopsis ”Påskliljor”, som ledningen dock förkastade. I stället utarbetade han under två perioder, den 19/4–4/5 1925 samt den 16/5–19/5 1925, filmscenariot till Flygande holländaren. Filmen spelades in sommaren 1925 med Anders de Wahl i huvudrollen. Den hade premiär den 12/9 1925 och fick ett svalt mottagande. Det Swanströmska/Claëssonska bolaget gick snart i konkurs. Stina Bergman säger i ett brev till Karl Otto Bonnier: ”Att det skulle gå omkull för Karin Swanström det förvånar mig inte alls, efter den erfarenhet vi ha gjort på filmaffärer.”

[3] Filmregissören Mauritz Stiller (1883–1928) och skådespelaren Lars Hanson (1886–1965) hade båda vid denna tid sökt sin lycka i Hollywood. Med Stillers tillkommande bör filmskådespelerskan Greta Garbo åsyftas.

[4] Det tyska filmbolaget Ufa – Universum Film AG – som ursprungligen byggdes upp under Första världskriget för att producera propagandafilm.

[5] Se brev 635 till Karl Otto Bonnier den 13/11 1925, not 6.

[6] Sven Lange, dansk författare och teaterkritiker. Se brev 629 till Gustaf Muck Linden den 26/10 1925, not 4.

[7] Den danska översättningen av romanen, gjord av Orla Bock, utkom 1918 på förlaget F. Kamlas Boghandel, København, under titeln Hans Naades Testamente.

[8] Den kinesiske tänkaren Laotse / Lao Zi som enligt traditionen ska ha levt omkring 600 f. Kr.

[9] Den antike grekiske fabeldiktaren Aisopos (620–560 f. Kr.) och den franskklassiske fabeldiktaren Jean de La Fontaine (1621–1695).

[10] Konfutse (Kon-Fu-Tse eller Konfucius), kinesisk tänkare som levde 551–479 f. Kr.

Personer:

Aisopos, grek. fabeldiktare (2)
Bergman, Stina (287)
Bock, Orla (1)
Bonnier, Karl Otto (87)
Bonnier, Lisen (31)
Claësson, Stellan (2)
Daudet, Alphonse (1)
de Wahl, Anders (25)
Garbo, Greta (5)
Hanson, Lars (11)
Konfutse/Konfucius, kin. filosof (1)
La Fontaine, Jean de (1)
Lagerlöf, Selma (18)
Lange, Sven (6)
Laotse/Lao Zi, kin.filosof (1)
Linden, Gustaf Muck (98)
Sjöström, Victor (118)
Stiller, Mauritz Moje (42)
Swanström, Karin (9)

Verk:

Flygande holländaren/de Wahl-filmen, film (2)
Hans Nåds testamente, roman (42)
Jonas och Helen, roman (41)
Påskliljor, filmförslag (1)
Swedenhielms, drama (64)
Valda skrifter, roman/nytryck (4)

Adressat:

Bonnier, Karl Otto (34)

Användning

Fritt att använda materialet.

Vid publicering citera med:
"Sverker R. Ek, Marianne Ek, Fredrik Palm,
Hjalmar Bergman: korrespondenser 1900-1930,
tillgängligt på http:/www.hjalmarbergman.se"
Publiceringsinformation i DIVA