Hjalmar Bergmans korrespondenser 1900-1930
Start | Brev | Hemvist | Avsändningsorter | Adressater | Personer | Verk | Genrer | Bilder | Brevskrivaren Bergman


674. Tor Bonnier

[Berlin, den] 9/5 XXVI

Käre Tor, tusen tack för kova, som väntade mig här och för ditt brev, som härmed kommenteras:

Stina kan godt svära sig fri från intervjun. Den sorgliga akten utfördes av en herr Lundgren och leddes av mig själv.

någon dålig middag riskerar jag ej i Stockholm, ty dels äter jag av princip ej hos vår svärmor, dels har ”De Nios” fäst inställts med anledning av Ellen Keys död. (Tack kära gamla Ellen, vänlig mot mig in i det sista!)[1]

dels skrämmer du icke med dålig middag[2] en karl som sedan fjorton dar ej förtär annat än ägg-gulor, grädde, torkadt bröd, opium och bordeaux. Denna menu är i och för sig både välsmakande och närande men när man får den två gånger om dagen i en halv månads tid, hinner man tröttna. Vete fan, vilken djävul som flugit i det gamla skrovet men obduktion får visa’t. Vid ankomsten till Berlin var jag verkligt dålig i ordets alla betydelser; de sista 24 timmarna ha dock förbättrat mig något ja, naturligtvis ej moraliskt. Därför hoppas jag att någon av de närmaste dagarna kunna stulta upp på förlaget för en pratstund åt vilken jag gläder mig. Hej und auf Wiedersehen!

Din tillgivne

HjB

Vet du vad min grabb[3] har i gage för de närmaste tre månaderna? 4000 mark i månaden och fritt vivre. Jag hade inte den inkomsten vid nitton år, jag kommer inte ens att få den vid nitti. Tor! Medan vi ännu ha något kvar av ungdom och skönhet – låt oss bli filmskåde-spelare!

Maskinskrivet brev. Originalet finns i Bonniers förlagsarkiv.

Skrivet på brevpapper från Hotel Nordland i Berlin.


[1] Ellen Key hade något år innan hon gick bort i ett brev den 12/1 1925 reservationslöst tackat för romanen Chefen fru Ingeborg, ett porträtt som i motsats till de kvinnogestalter Bergman tecknat i Komedier i Bergslagen I–III tilltalade hennes kvinnosyn. ”Jag kan mycket enkelt tacka Er för den mig mycket gripande, betydande boken Chefen fru Ingeborg. Jag anser att denna bok är en av Era allra betydligaste och sann in i det sista.” Bergman var henne uppriktigt tacksam för det intresse hon visat hans diktning genom åren och bad telegramledes den 30/4 1926 Bonniers ordna med en krans till hennes begravning.

[2] Tor Bonnier hade i brev den 3/5 1926 berättat: ”Du kommer således hem till den 12 maj för att äta en illa lagad middag i ett stillsamt sällskap. Jag har en gång varit med på en ´de Nios´ årsfestmiddag. Det var den korrektaste, tystaste och sämsta middag jag på många år intagit.”

[3] Bergmans ”fosterson” filmskådespelaren Werner Fütterer.

Personer:

Bergman, Stina (287)
Bonnier, Tor (348)
Fütterer, Werner (47)
Key, Ellen (32)
Lindberg, Augusta (97)

Verk:

Chefen fru Ingeborg, roman (21)
Komedier i Bergslagen I–III, romantrilogi (7)

Adressat:

Bonnier, Tor (239)

Användning

Fritt att använda materialet.

Vid publicering citera med:
"Sverker R. Ek, Marianne Ek, Fredrik Palm,
Hjalmar Bergman: korrespondenser 1900-1930,
tillgängligt på http:/www.hjalmarbergman.se"
Publiceringsinformation i DIVA