Hjalmar Bergmans korrespondenser 1900-1930
Start | Brev | Hemvist | Avsändningsorter | Adressater | Personer | Verk | Genrer | Bilder | Brevskrivaren Bergman


880. Mauritz Stiller

                                                                           [Hungerburg mitten av mars 1922][1]

Viel herrlicher und notwendiger dass du hierher kommst. [2]

Telegram. Återgivet efter Irma S:t Cyr, Hjalmar Bergman privat. Familjebilder och miljö, 1973.[3]

Mauritz Stiller (1883–1928) hade rysk-polsk härstamning och växte upp i Finland. Han kom tidigt att verka som regissör och skådespelare inom såväl svensk som finländsk teater. 1912 engagerades han vid det nystartade filmbolaget Svensk Bio, vilket blev avgörande för hans fortsatta karriär.[4] Vid sidan av Victor Sjöström skapade han genom en rad filmer de konstnärliga förutsättningarna för svensk stumfilms guldålder. Stiller utvecklade en lätt ironisk stil i sina eleganta samtidsskildringar med erotisk underton, något som fick sitt fullödigaste uttryck i filmen Erotikon från 1920. Samtidigt satsade han på breda historiska skildringar, som ofta hämtade sin inspiration från texter av Selma Lagerlöf, t.ex. filmerna Herr Arnes pengar, 1919, Gunnar Hedes saga, 1922, och Gösta Berlings saga från 1923 med Greta Garbo i huvudrollen. I samarbete med fotografen Julius Jaenzon utvecklade Stiller i dessa filmer en expressiv bildstil som rönte internationell uppmärksamhet. Under 20-talet erhöll han erbjudanden från både tyska och amerikanska filmbolag och gjorde flera inspelningar, varav Hotel Imperial med Pola Negri i huvudrollen från 1926 blev speciellt uppmärksammad.


[1] Telegrammet, som enligt samtida brev kan dateras till mars månad 1922, har tidigare förbisetts. Därav numrering och placering.

[2] ty., mycket bättre och mer nödvändigt att du kommer hit.

[3] Telegrammet återges inte separat utan i löpande text i S:t Cyrs bok, s. 121.

[4] Ledningen för det 1919 grundade filmbolaget Svensk Filmindustri hade i januari 1922 genomdrivit bildandet av Svensk Filminspelning AB, vari såväl regissörerna Victor Sjöström som Mauritz Stiller ingick som delägare. Man ville därmed göra dessa ansvariga för att hålla nere de allt ökande produktionskostnaderna. Därför intresserade sig såväl Sjöström som den tilltänkte regissören Stiller för Bergmans filmnovell ”Ryskt”, skriven i början av januari 1922. Av almanackan framgår att de tre inblandade inriktade sig på att arrangera ett personligt möte mellan Stiller och Bergman för att vidareutveckla novellen till ett fullständigt filmmanuskript. Sammanträffandet kom till stånd i Berlin den 9–11 april 1922 efter telegramutväxlingar. Se brev 455 till Victor Sjöström den 20/3 1922, not 2.

Personer:

Garbo, Greta (5)
Jaenzon, Julius (3)
Negri, Pola (2)
S:t Cyr, Irma (29)
Sjöström, Victor (118)
Stiller, Mauritz Moje (42)

Verk:

Ryskt, filmförslag (10)

Adressat:

Stiller, Mauritz (2)

Användning

Fritt att använda materialet.

Vid publicering citera med:
"Sverker R. Ek, Marianne Ek, Fredrik Palm,
Hjalmar Bergman: korrespondenser 1900-1930,
tillgängligt på http:/www.hjalmarbergman.se"
Publiceringsinformation i DIVA