237. Marie Mizi Franzos

Helsingborg den 29/5 XIV

Kära Fröken Franzos!

Jag står i begrepp att flytta till en rödmålad träkåk i det mörkaste Småland, en hundraårig träkåk med döda råttor i bakugnen. Hvad säger Ni om det? Kära Fröken Franzos, jag tror, att Ni för ett alldeles för mondänt lif. Det kommer så småningom att skada Er själ. Så har det gått med min själ här i Helsingborg, och därför flyttar jag till Småland. Kom till Småland, så skall jag omvända Er! Förrästen retar det mig, att Ni ska fara till Rom. Vi voro i Rom två långa år, men då passade det naturligtvis inte!

Jo, vi ska flytta. Min hustru gnor redan med packningen, därför har hon tillsvidare ej haft tid att besvara Ert älskvärda bref. Jag ligger på soffan och råder och upp[m]untrar henne. Ibland blir jag alldeles gräsligt trött, så att hon måste afbryta och i stället ägna mig sin omvårdnad. Jag tål inte vid att se så där mycket arbete.

Eljest mår jag förträffligt, och hoppas att Ni och Er fru Mor göra detsamma. Jaså, det ska bli Rom? Jo, jag tackar.

Nej, nu ska jag slita mig bort från dessa världsliga tankar. Det här är nämligen ett affärsbref.

Om jag inte misstar mig, har Ni redan för länge sedan öfversatt ”Familjens Renhet[”].^[1] Skulle Ni vilja sända mig manuskriptet? Saken är nämligen den

1) Har en rysk teaterbyrå (namnet minns jag ej) vändt sig till Albert Bonnier med anhållan om att få några spelbara svenska pjeser – hälst öfversatta till tyska eller franska. De kunna visserligen endast bjuda 4 á 5% brutto, men då man i det ociviliserade landet alltjämt har rätt att utan vidare knycka litteratur, så är ju anbudet ej att förakta. Skrifbordslådan ger ju ingenting.

2) Har förste regissören vid Dramaten, hr Gustaf Linden tillskrifvit mig och erbjudit sig att söka placera något eller några arbeten vid tyska scener. Han är ombud i Sverige för firman S.Fischer Berlin, som skulle eventuelt utföra ”placeringen”. Öfversättningen blir min sak – d.v.s. Er. Ur affärssynpunkt skulle det alltså gå efter vår gamla uppgörelse: halvering. Hvad säger Ni om det? Fischer har ju så stora möjligheter att det väl vore värdt ett försök. En dansk Agentur Hennings (man till Betty Hennings)^[2] har också tillskrifvit mig. Men jag har nu verkligen större förtroende för Linden. Kanske känner Ni honom rentutaf? Han har vistats en längre tid i Wien.

Alltså, kära Fröken Franzos, tag nu tio minuter ifrån den stormande, internationella mondänitet, i hvars hvirflar Ni har kastat Er, och ägna dem åt en fattig Smålänning. Jag har en stor fruktträdgård också. Om Ni är snäll ska Ni få komma i höst och käka Er alldeles sjuk på päron och äpplen. (Jag känner, att jag måste locka Er med någonting oemotståndligt.)

Så snart jag får en afskrift af Parisina,^[3] skall jag sända den. Likaså en novell i B.M.^[4] Er sommaradress??

Stina hälsar! Likaså Er tillgifne

Hjalmar Bergman

som hoppas på snart svar!

Maskinskrivet brev. Originalet finns i Österreichische Nationalbibliothek.