255. Gustaf Muck Linden Håknarp, Brötjemark 13/1 XV HHerr Gustaf Linden Stockholm. B. B.[1] Sedan jag nu tagit en afskrift till förläggare-bruk, sänder jag pjesen[2] i förhoppning att Du måtte bereda den ett sju jäkla triumftåg öfver kontinentens blodpölar.[3] Och hur går det i Stockholm? Har Du fått klarhet i rollfördelningen? Hur går det med Caterina?[4] Som Du väl hört, har Lindberg[5] på grund af sin envisa lungkatarr måst afsäga sig rollen. Det var nog klokt, då ju särskildt tredje akten är synnerligen ansträngande. Men hvem få vi nu till Niccolò? Hillberg? De Wahl?[6] När allt blir bestämdt så var så innerligen hygglig ō sänd mig ett par rader. Du förstår att jag är intresserad! Din Hjalmar Bergman Handskrivet brev. Originalet finns i Musik- och teaterbiblioteket. [1] Linden erbjöd sig att bli Bergmans teateragent i Tyskland. Bergman utnyttjade inte erbjudandet vid den här tiden. Se brev 236 till Gustaf Linden den 29/5 1914, not 6. [2] Enligt ett brev till Karl Otto Bonnier hade Bergman själv föreslagit att det historiska skådespelet Parisina skulle publiceras samtidigt med premiären på dramat. Se brev 256 till Karl Otto Bonnier den 5/2 1915. [3] Uttrycket kontinentens blodpölar syftar på det pågående Första världskriget. [4] Caterina d´Orbizzi, en av rollgestalterna i Parisina, som spelades av Lindens hustru Olga Raphael-Linden. Se brev 253 till Gustaf Linden den 22/12 1914, not 4. [5] Den ledande rollen i Parisina, furst Niccolò, var från början skriven för August Lindberg, Bergmans svärfar, som dock vid denna tid drabbats av den sjukdom som ledde till hans död hösten 1916. [6] Ledande karaktärsskådespelare på Dramaten, Emil Hillberg (1852–1929) och Anders de Wahl (1869–1956). Rollen tilldelades till sist Ivan Hedqvist (1880–1935). |
|