503. Anders Österling FIRENZE, LUNGARNO TORRIGIANO I 15/5 XXIII Käre Anders! Har just läst din artikel Judeen[1] – ytterligt försenad, ty du vålar dig[2] ju aldrig att sända mig något – och i den ser jag att du bör ha genomträngt landet väl. Nu skulle jag vilja fråga dig. För circa 20 år sen skrev jag, 20-årig, mitt debutarbete, dramat Maria, Jesu Moder. Det behandlades som vanligt av diverse critici – Levertin bedyrade sedermera att han inte läst det – men jag erinrar mig särskildt en lång artikel i Wårt Land av C.D.W .[3]Han sökte bekämpa det söta gift som genom denne debuterande orm riktade sig mot religionen – men – men – plötsligt och oväntadt började han beundra dramats ”lokalfärg”. Detta är i och försig ej överraskande ty C.D.W och jag hade (som jag tror) en egenskap gemensam: nämligen den att aldrig ha varit i Judeen. Du däremot har varit där och av din artikel att döma är du där ännu. Nu uppmanar jag dig, lycklige VIDFAMNE,[4] att genomplöja mina cirka 100 boksidor ”Maria” för att slutgiltigt för neka eller bejaka denna C.D.W. ´s[5] underliga dom.[6] Och hur har ni havt det? Och hur har ni havt det? Inte ens det enklaste vy har ni sändt oss. Ni är väldigt tarvliga. Din HjB Maskinskrivet brev. Originalet finns i Svenska Akademiens arkiv. [1] Anders Österlings resebrev ”I Judéen” var infört i Svenska Dagbladet den 29/4 1923. [2] våla sig, dial. bry sig om. [3] Carl David af Wirsén (1842–1912), Svenska Akademiens ständige sekreterare under perioden 1884–1912. [4] Ivar Vidfamne, dansk sagokung, som lade under sig Svea-riket jämte en hel del andra landamären. Denna bedrift gav honom tillnamnet Vidfamne. [5] ’s tillfogat för hand. [6] På Bergmans förfrågan om lokalfärgens äkthet i hans debutdrama Maria, Jesu moder från 1905 försäkrade Österling i brev den 14/6 1923, att skådespelet ”säkert [har] ungefär lika bra lokalfärg som bibeln själv. Men jag är icke kompetent att döma därom, ty jag var bara en enda vecka i Palestina.” |
|