160. Marie Mizi Franzos Hälsingborg den 9/10 XI Kära fröken Mizi Franzos! Edert vänliga lilla kort framkallade för mig bilden af draken i Siegfrid.[1] Han som säger: ”Jag hvilar och besitter, låt mig sofva!” Så tycks det ock vara med herr Rütten, han ligger ō sofver på honora[re]t. Och för min del kan han ju ännu få sofva en stund, om jag bara kan vara säker på ett lyckligt uppvaknande i sinomtid! Dessa moderna drakar måste allt tagas doucement med lämpor ō ej med svärd. Eller hvad tror Ni? Är kontraktet underskrifvet? Och hur gick det med förhandsrätten? [2] Tänk att Ni redan öfversatt Joan![3] Och under tiden har jag skrifvit – ingenting. Men så har jag också flyttat ō det har inte Ni. Häromdagen skref jag till Er under Wien-adressen. Jag trodde, att Ni redan lämnat Torbole. Men Ni vet nog, hvad Ni gör. När min hustru fick er il Paradiso på kortet, så smackade hon efter den [oläsl.]. Lyckliga ostar! Vi elda i kamin. Och i solnedgången bli vi vackert blågredelina med en dragning åt grönt. Kylan! Sänd oss några värmande ord! Er Hjalmar Bergman Handskrivet brev. Originalet finns i Österreichische Nationalbibliothek. [1] Syftar på Richard Wagners (1813–1883) opera Siegfried, tredje och sista delen i Niebelungens ring. [2] Avser det tyska förlaget Rütten & Loening. Se brev 154, 158 och 159 till Mizi Franzos den 26/7, 13/9 och 2/10 1911. [3] Novellen ”Herr Joan” skrevs i Rom i början av april 1910 och publicerades i Bonniers Månadshäften, nr 2, 1911. |
|