Hjalmar Bergmans korrespondenser 1900-1930
Start | Brev | Hemvist | Avsändningsorter | Adressater | Personer | Verk | Genrer | Bilder | Brevskrivaren Bergman

Bilder:

I Faksimil av vissa brevoriginal
II Bokomslag till vissa av originalupplagorna
III Scenfotografier från samtida teaterföreställningar
IV Filmbilder
OBS! Det kan ta en stund innan bilderna blir synliga!

I Faksimil av brevoriginal. De presenteras i anslutning till respektive brev:

Brev nr 3 till Brulin, Herman 1901-08-14
Brev nr 48 till Koppel, Henrik 1905-12
Brev nr 60 till Koppel, Henrik 1906-03-21
Brev nr 124 till Franzos, Marie Mizi 1910-08-13
Brev nr 180 till Böök, Fredrik 1912-05-31
Brev nr 192 till Larsson, Hans 1912-12-20
Brev nr 210 till Franzos, Marie Mizi 1913-07-05
Brev nr 248 till Key, Ellen 1914-10-13
Brev nr 259 till Linden, Gustaf Muck 1915-05-04
Brev nr 261 till Linden, Gustaf Muck 1915-05-15
Brev nr 279 till Österling, Anders 1915-12-15
Brev nr 357 till Sjöström, Victor 1918-12-26
Brev nr 397 till Sjöström, Victor 1921-01-01
Brev nr 448 till Ruhe, Algot 1922-02-21
Brev nr 495a till Sjöström, Victor 1923-03-13
Brev nr 499 till Lamm, Martin 1923-04-17
Brev nr 574 till Franzos, Marie Mizi 1924-12-09
Brev nr 883 till Ferrero, Guglielmo 1926-06-11
Brev nr 768 till Lindqvist, Märta 1927-08-08
Brev nr 793 till Lindqvist, Märta 1928-01-05
Brev nr 798 till Edfelt, Johannes 1928-04-28
Brev nr 816 till Linden, Gustaf Muck 1929-01-12
Brev nr 838 till Lindqvist, Märta 1929-07-16
Brev nr 851 till Lindberg, Per 1930-01-02
Brev nr 855 till Lindqvist, Märta 1930-02
  
  

II Bokomslag till vissa av originalupplagorna:

  
Solivro. Prins av Aeretanien, roman. Bokomslag till första upplagan, 1906.
Solivro. Prins av Aeretanien, roman. Bokomslag till första upplagan, 1906.
  
Blå blommor, roman. Bokomslag till första upplagan, 1907.
Blå blommor, roman. Bokomslag till första upplagan, 1907.
  
Junker Erik, roman. Bokomslag till första upplagan, 1908.
Junker Erik, roman. Bokomslag till första upplagan, 1908.
  
Savonarola. En munkhistoria berättad av Messer Guidantonio Vespucci, roman. Bokomslag till första upplagan, 1909.
Savonarola. En munkhistoria berättad av Messer Guidantonio Vespucci, roman. Bokomslag till första upplagan, 1909.
  
Hans Nåds testamente, roman. Bokomslag till första upplagan, 1910.
Hans Nåds testamente, roman. Bokomslag till första upplagan, 1910.
  
Sagor, sagosamling. Bokomslag till första upplagan, 1916.
Sagor, sagosamling. Bokomslag till första upplagan, 1916.
  
En döds memoarer, roman. Bokomslag till första upplagan, 1918.
En döds memoarer, roman. Bokomslag till första upplagan, 1918.
  
Markurells i Wadköping, roman. Bokomslag till första upplagan, 1919.
Markurells i Wadköping, roman. Bokomslag till första upplagan, 1919.
  
Lotten Brenners ferier, roman. Bokomslag till första upplagan, 1928.
Lotten Brenners ferier, roman. Bokomslag till första upplagan, 1928.
  
Clownen Jac, roman. Bokomslag till första upplagan, 1930.
Clownen Jac, roman. Bokomslag till första upplagan, 1930.
  
  

III Scenfotografier från samtida föreställningar:

  
Parisina. Dramaten, 1915. Harriet Bosse som Parisina Malatesta. <BR> Musik- och teaterbiblioteket.
Parisina. Dramaten, 1915. Harriet Bosse som Parisina Malatesta.
Musik- och teaterbiblioteket.
  
Parisina. Dramaten, 1915. Harriet Bosse som Parisina Malatesta och Ivan Hedqvist som Niccolò d'Este. <BR>Musik- och teaterbiblioteket.
Parisina. Dramaten, 1915. Harriet Bosse som Parisina Malatesta och Ivan Hedqvist som Niccolò d'Este.
Musik- och teaterbiblioteket.
  
Parisina. Dramaten, 1915. Scenbild till andra och tredje akten. <BR> Kungliga Dramatiska teaterns arkiv.
Parisina. Dramaten, 1915. Scenbild till andra och tredje akten.
Kungliga Dramatiska teaterns arkiv.
  
Swedenhielms. Dramaten, 1925. Anders de Wahl som Swedenhielm senior. <BR>Kungliga Dramatiska teaterns arkiv.
Swedenhielms. Dramaten, 1925. Anders de Wahl som Swedenhielm senior.
Kungliga Dramatiska teaterns arkiv.
  
Swedenhielms. Dramaten, 1925. Anders de Wahl som Swedenhielm senior och Hilda Borgström som Boman. <BR>Kungliga Dramatiska teaterns arkiv.
Swedenhielms. Dramaten, 1925. Anders de Wahl som Swedenhielm senior och Hilda Borgström som Boman.
Kungliga Dramatiska teaterns arkiv.
  
Dollar. Oscarsteatern, 1926. Margit Manstad som Sussi de Lorche och Hugo Björne som Kurt Balzar. <BR>Musik- och teaterbiblioteket.
Dollar. Oscarsteatern, 1926. Margit Manstad som Sussi de Lorche och Hugo Björne som Kurt Balzar.
Musik- och teaterbiblioteket.
  
Dollar. Oscarsteatern, 1926. Tollie Zellman som Miss Julia Johnstone och Uno Henning som Doktor Johnsson.<BR>Musik- och teaterbiblioteket.
Dollar. Oscarsteatern, 1926. Tollie Zellman som Miss Julia Johnstone och Uno Henning som Doktor Johnsson.
Musik- och teaterbiblioteket.
  
Patrasket. Oscarsteatern, 1928. Augusta Lindberg och Tore Svennberg som Farmor och Farfar Meng. <BR>Musik- och teaterbiblioteket.
Patrasket. Oscarsteatern, 1928. Augusta Lindberg och Tore Svennberg som Farmor och Farfar Meng.
Musik- och teaterbiblioteket.
  
Patrasket. Oscarsteatern, 1928. Tollie Zellman som köksan Majken och Håkan Westergren som Felix Meng. <BR>Musik- och teaterbiblioteket.
Patrasket. Oscarsteatern, 1928. Tollie Zellman som köksan Majken och Håkan Westergren som Felix Meng.
Musik- och teaterbiblioteket.
  
Patrasket. Oscarsteatern, 1928. Gösta Ekman som Joe Meng och Tore Svennberg som Farfar Meng. <BR>Musik- och teaterbiblioteket.
Patrasket. Oscarsteatern, 1928. Gösta Ekman som Joe Meng och Tore Svennberg som Farfar Meng.
Musik- och teaterbiblioteket.
  
Patrasket. Oscarsteatern, 1928. Gösta Ekman som Joe Meng och Augusta Lindberg som Farmor Meng. <BR>Musik- och teaterbiblioteket.
Patrasket. Oscarsteatern, 1928. Gösta Ekman som Joe Meng och Augusta Lindberg som Farmor Meng.
Musik- och teaterbiblioteket.
  
Markurells i Wadköping. Dramaten, 1930. Anders de Wahl som Värdshusvärden Markurell och Ivan Hedqvist som en av censorerna.
<BR> Kungliga Dramatiska teaterns arkiv.
Markurells i Wadköping. Dramaten, 1930. Anders de Wahl som Värdshusvärden Markurell och Ivan Hedqvist som en av censorerna.
Kungliga Dramatiska teaterns arkiv.
  
Markurells i Wadköping. Dramaten, 1930. Märta Ekström som Fru Markurell och Anders Henriksson som Perukmakare Ström. <BR>Musik- och teaterbiblioteket.
Markurells i Wadköping. Dramaten, 1930. Märta Ekström som Fru Markurell och Anders Henriksson som Perukmakare Ström.
Musik- och teaterbiblioteket.
  
  

IV Filmbilder:

  
Hans Nåds testamente, 1919.

I det första filmmanuskript Bergman fick inspelat – Hans Nåds testamente från 1919 – bearbetade han fritt stoffet från sin roman med samma namn från 1910. Här ses Hans Nåd (Karl Mantzius), med den karakteristiska nattmössan väl markerad, uppvaktad av sin trogne betjänt Vickberg (Carl Browallius). Inte som i romanens inledningsscen med ”filbunke, jordgubbar och iskyld Johannisberger Schloss” utan med en födelsedagstårta. 
Källa © 1919 AB Svensk Filmindustri.
Hans Nåds testamente, 1919. I det första filmmanuskript Bergman fick inspelat – Hans Nåds testamente från 1919 – bearbetade han fritt stoffet från sin roman med samma namn från 1910. Här ses Hans Nåd (Karl Mantzius), med den karakteristiska nattmössan väl markerad, uppvaktad av sin trogne betjänt Vickberg (Carl Browallius). Inte som i romanens inledningsscen med ”filbunke, jordgubbar och iskyld Johannisberger Schloss” utan med en födelsedagstårta. Källa © 1919 AB Svensk Filmindustri.
  
Hans Nåds testamente, 1919.

I romanen innehar Roger Gustaf Adolf Abraham Bernhusen de Sars många adelstitlar och är herre till flera gods. Denna sociala status gestaltas i filmen med gårdsfolkets mangranna uppvaktning inför jubilaren. I bakgrunden syns Tyresö slotts magnifika fasad. 
Källa ©1919 AB Svensk Filmindustri.
Hans Nåds testamente, 1919. I romanen innehar Roger Gustaf Adolf Abraham Bernhusen de Sars många adelstitlar och är herre till flera gods. Denna sociala status gestaltas i filmen med gårdsfolkets mangranna uppvaktning inför jubilaren. I bakgrunden syns Tyresö slotts magnifika fasad. Källa ©1919 AB Svensk Filmindustri.
  
Vem dömer?, 1922.

Fru Ursula (Jenny Hasselquist) låter sig uppvaktas av den unge Bertram (Gösta Ekman), som läser ur en medeltida kärleksroman. Omgivningen utgör en elegant version av ungrenässansens idylliska kärleksmiljö – en s.k.locus amoenus. Scenen bygger på en välkänd episod i Femte sången av Dantes Divina Commedia, där den unge Paolo Malatesta  förför sin unga svägerska Francesca Polenta under den gemensamma läsningen av riddaren Lancelots kärleksäventyr. Bergman hade redan i dramat Parisina använt sig av samma stoff. 
Källa ©1922 AB Svensk Filmindustri.
Vem dömer?, 1922. Fru Ursula (Jenny Hasselquist) låter sig uppvaktas av den unge Bertram (Gösta Ekman), som läser ur en medeltida kärleksroman. Omgivningen utgör en elegant version av ungrenässansens idylliska kärleksmiljö – en s.k.locus amoenus. Scenen bygger på en välkänd episod i Femte sången av Dantes Divina Commedia, där den unge Paolo Malatesta förför sin unga svägerska Francesca Polenta under den gemensamma läsningen av riddaren Lancelots kärleksäventyr. Bergman hade redan i dramat Parisina använt sig av samma stoff. Källa ©1922 AB Svensk Filmindustri.
  
Vem dömer?, 1922.

Den mäktiga slutsekvensen i filmen skildrar fru Ursulas (Jenny Hasselquist) vandring genom eld för att bevisa sin oskuld mot anklagelserna för såväl otrohet som vållande till makens död. Gudsdomen friar henne. 
Källa ©1922 AB Svensk Filmindustri.
Vem dömer?, 1922. Den mäktiga slutsekvensen i filmen skildrar fru Ursulas (Jenny Hasselquist) vandring genom eld för att bevisa sin oskuld mot anklagelserna för såväl otrohet som vållande till makens död. Gudsdomen friar henne. Källa ©1922 AB Svensk Filmindustri.
  
Eld ombord, 1921-1922.

En laddad uppgörelse ombord mellan styrman Dick (Victor Sjöström) och filmens huvudgestalt, spelad av den engelske skådespelaren Matheson Lang. Källa © 1923 AB Svensk Filmindustri.
Eld ombord, 1921-1922. En laddad uppgörelse ombord mellan styrman Dick (Victor Sjöström) och filmens huvudgestalt, spelad av den engelske skådespelaren Matheson Lang. Källa © 1923 AB Svensk Filmindustri.
  
Eld ombord, 1921-1922.

En dramatisk sekvens som gav filmen Eld ombord dess slutliga titel.                Källa © 1923 AB Svensk Filmindustri
Eld ombord, 1921-1922. En dramatisk sekvens som gav filmen Eld ombord dess slutliga titel. Källa © 1923 AB Svensk Filmindustri
  
Karl XII, 1–2,  1923–1924.

Bergmans påkostade karolinerfilm från 1925 ger en nationellt anslående bild av den svenska krigslyckan vid Narva i november 1700. Den storståtliga konceptionen anknyter till traditionen från det svenska historiemåleriet under 1800-talets senare hälft. De besegrade ryssarna lägger här ner sina fanor och banér framför den unge, segerrike Karl XII. 
Källa © 1925 AB Svensk Filmindustri.
Karl XII, 1–2, 1923–1924. Bergmans påkostade karolinerfilm från 1925 ger en nationellt anslående bild av den svenska krigslyckan vid Narva i november 1700. Den storståtliga konceptionen anknyter till traditionen från det svenska historiemåleriet under 1800-talets senare hälft. De besegrade ryssarna lägger här ner sina fanor och banér framför den unge, segerrike Karl XII. Källa © 1925 AB Svensk Filmindustri.
  
Karl XII, 1–2, 1923–1924.

Tsar Peter den store, spelad av den ryske skådespelaren Nicolai Seversky, sätter skräck i sina ukrainska undersåtar med sina våldsamma gester och grymma berättelser. Denne Karl XII:s själslige motpol utgör i filmen en typisk antihjälte. Kontrastverkan gestalterna emellan förhöjer det heroiska draget i teckningen av kungen.
Källa © 1925 AB Svensk Filmindustri.
Karl XII, 1–2, 1923–1924. Tsar Peter den store, spelad av den ryske skådespelaren Nicolai Seversky, sätter skräck i sina ukrainska undersåtar med sina våldsamma gester och grymma berättelser. Denne Karl XII:s själslige motpol utgör i filmen en typisk antihjälte. Kontrastverkan gestalterna emellan förhöjer det heroiska draget i teckningen av kungen. Källa © 1925 AB Svensk Filmindustri.
  
Karl XII, 1–2, 1923–1924.

I motsats till de många krigiska händelserna i filmen satte Bergman in en parallellhandling, som ger en förhärligande bild av den svenska bondebefolkningens lojalitet under ”den stora ofreden”. En uppgörelse inom den fiktiva familjen Ulfclou med bondmoran (Augusta Lindberg) i fokus vittnar vältaligt om detta. Inför denna sin svärmors engagerade rolltolkning uttryckte Bergman sin uppriktiga beundran. 
Källa © 1925 AB Svensk Filmindustri.
Karl XII, 1–2, 1923–1924. I motsats till de många krigiska händelserna i filmen satte Bergman in en parallellhandling, som ger en förhärligande bild av den svenska bondebefolkningens lojalitet under ”den stora ofreden”. En uppgörelse inom den fiktiva familjen Ulfclou med bondmoran (Augusta Lindberg) i fokus vittnar vältaligt om detta. Inför denna sin svärmors engagerade rolltolkning uttryckte Bergman sin uppriktiga beundran. Källa © 1925 AB Svensk Filmindustri.
  
Karl XII, 1–2,  1923–1924.

För att skapa en stämningsfylld bild av det smärtsamma återtåget efter nederlaget vid Fredrikshald tog regissören John W. Brunius tydligt fasta på Bergmans hänvisning i manuskriptet till Carl Cederströms Karl XII:s likfärd.
Man tycker sig höra de förstämda trummorna och den sorgtyngda tystnaden hos soldaterna kring ”hjältekonungens” bår. 
Källa © 1925 AB Svensk Filmindustri.
Karl XII, 1–2, 1923–1924. För att skapa en stämningsfylld bild av det smärtsamma återtåget efter nederlaget vid Fredrikshald tog regissören John W. Brunius tydligt fasta på Bergmans hänvisning i manuskriptet till Carl Cederströms Karl XII:s likfärd. Man tycker sig höra de förstämda trummorna och den sorgtyngda tystnaden hos soldaterna kring ”hjältekonungens” bår. Källa © 1925 AB Svensk Filmindustri.
  
En perfekt gentleman, 1927.

Under senare hälften av ”det glada 20–talet” skrev Bergman flera komedier för teatern. Även hans avsked från stumfilmen skedde i form av en lekfull förväxlingskomedi med en allvarlig underton. I en dubbelroll tolkar den av Bergman beundrade Gösta Ekman elegant två halvbröder. Ibland som den ene, ibland som den andre, rör han sig växelvis i två diametralt olika miljöer. I vissa sekvenser som här agerar Ekman le marquis Robert de Luny de Tour d’Ivrogne tillsammans med sin nygifta markisinna (den österrikisk-ungerska dansösen La Jana) i deras luxuösa parisiska tillvaro.  
Källa © 1927 AB Svensk Filmindustri.
En perfekt gentleman, 1927. Under senare hälften av ”det glada 20–talet” skrev Bergman flera komedier för teatern. Även hans avsked från stumfilmen skedde i form av en lekfull förväxlingskomedi med en allvarlig underton. I en dubbelroll tolkar den av Bergman beundrade Gösta Ekman elegant två halvbröder. Ibland som den ene, ibland som den andre, rör han sig växelvis i två diametralt olika miljöer. I vissa sekvenser som här agerar Ekman le marquis Robert de Luny de Tour d’Ivrogne tillsammans med sin nygifta markisinna (den österrikisk-ungerska dansösen La Jana) i deras luxuösa parisiska tillvaro. Källa © 1927 AB Svensk Filmindustri.
  
En perfekt gentleman, 1927.

Som en absolut kontrast till den luxuösa parisermiljön möter markisen efter en bilvurpa och en kraftig baksmälla sin dubbelgångare i bonden Jean Coubert, arrendator på markisens eget slott i Loire-dalen. De byter roller och så småningom gör sig markisen förtrogen både med gården och dess djur. I denna sekvens filosoferar Ekman över det gamla problemet: Vem kommer först, ägget eller hönan? 
Källa © 1927 AB Svenska Filmindustri.
En perfekt gentleman, 1927. Som en absolut kontrast till den luxuösa parisermiljön möter markisen efter en bilvurpa och en kraftig baksmälla sin dubbelgångare i bonden Jean Coubert, arrendator på markisens eget slott i Loire-dalen. De byter roller och så småningom gör sig markisen förtrogen både med gården och dess djur. I denna sekvens filosoferar Ekman över det gamla problemet: Vem kommer först, ägget eller hönan? Källa © 1927 AB Svenska Filmindustri.