248. Ellen Key Örebro den 13/10 XIV Fröken Ellen Key! Den 9de huius[1] bevisade Ni tvenne luffare[2] bra mycken gästfrihet. Jag hoppas, att Ni sedan dess ej saknat några silfverskedar utan att Eder förlust begränsades till en half dag ō en hel duk.[3] För luffarna blef dagen rik på äfventyr alltfrån Vilds[4] första skall till en lindrig vilsegång i skog ō mörker. Nu går färden vidare genom Bergslagen, kanske mot nya äfventyr. Det största, rika, kära var dock ō förblir timmarna i Ellen Keys hem. Er Hjalmar Bergman Min hustru skall nu göra sitt bästa för att reparera min drumlighet med duken. Handskrivet brev. Originalet finns i Kungliga biblioteket. [1] huius, lat., denna, med underförstått mensis, månad. [2] Paret Bergman fotvandrade från sin dåvarande bostad Håknarp i Småland bl.a. till Ellen Keys Strand i Östergötland. [3] Bergman råkade spilla vin på en av Ellen Keys middagsdukar, men Stina Bergman, som var en duktig brodös, lyckades med sin konstfärdighet utplåna spåren av denna fadäs. I brev till Bergman den 26/11 1915 berättar Ellen Key, att ”den fina duken kommer på vid fästliga tillfällen, brukas och kommer i lådan ånyo; att slita på den är den för vacker!” Duken finns ännu till beskådande på Strand. [4] Ellen Keys St Bernhardshund ”Vild”. |
|
OriginalOriginal full storlek | |
    |