235. Tor Bonnier [Helsingborg] 26/5 14 Heder och tack, kära Tor, för bref och guld![1] Vi ha nu återvändt från en färd, som hart när kostat oss lifvet. D.v.s. enligt Stinas och båtsmannens öfvertygelse. Själf kunde jag inte upptäcka någon särdeles fara – men jag är ju inte sjöman. Värre då, att vi på allvar fastnat i det mörkaste Småland.[2] Hörru, hur skulle Du trifvas tre mil från Jönköping med båtförbindelse två gånger i veckan? Om vintern? Dit ska vi emellertid. Ett rödmåladt hundraårigt träskrälle med stor trädgård, vacker utsikt, en sal 9 gånger 6 och en bakugn full med stora döda råttor. Tack för sist! Din HjB Härmed kvitto, korr. sändes samtidigt. Men mina ögon äro mer än vanligt dåliga, hvarför jag icke är rätt säker på läsningen. Maskinskrivet brev. Originalet finns i Bonniers förlagsarkiv. [1] Åsyftar sannolikt arvodet för översättningen av Machiavellis Il Principe/Fursten eller möjligen novellen ”Jörgen Siedels brev”. [2] Bergmans bröt vid denna tid upp från sin våning i Helsingborg och flyttade till en gård i Håknarp i Brötjemark i närheten av Jönköping, som de hyrde under tiden juni 1914–april 1915. |
|