299. Tor Bonnier [Liljeholmen] 14/9 XVI Kära Tor, är det verkligen sant att mitt manuskript berett Dig något nöje, så är det ännu mycket sannare och säkrare, att Ditt manuskript[1] berett mig ett vida större nöje. Vilket må tjäna som bevis för riktigheten av Lankans[2] nyligen framställda tes, att kritiken är den högsta bland konstarter. (N.b. den välvilliga kritiken – Förf. föreningens reservation.) Tack skall Du ha! Dina anbud anser jag vittna om, att det alltjämt är producenternas intressen, som företrädesvis tillgodoses i detta land. Måtte en gång i tiden Din sonson få skäl att prisa farfars goda omdöme. Det skulle vara väl för bådas våra samveten, Ditt estetiska och mitt etiska. Om vi ändå snart nog finge en liten försmak av denna lycka! Och i morgon anträder jag den av barometerståndet att döma ganska farofulla färden till Dalarö. Bagaget utgöres av en hustru, en pappegoja och tvenne fullständigt oskrivna en-aktare. De sistnämda medföras på befallning från Överkommandot över Kungl. Dramatiken. Bortsett härifrån lovar och svär jag att inte ställa till med något ofog på Djupvik. Men vad betyda i våra dagar de heligaste svordomar? Du gör därför klokast i att någon gång med egna ögon övertyga Dig om inhyseshjonens goda uppförande. Det skulle lätta min ansvarsbörda. Dessutom bör Du som artig värd hjälpa mig med att draga stora feta gäddor ur vattnet, skjuta kråkor i luften (jag medför revolver) sampth bota höstens oundvikliga åkommor med något lämpligt arcanum.[3] Ske alltså och tack! Din HjB. [Handskrivet tillägg i marginalen:] Vänd! Stor skandal på nästa sida! Vänd! Har Du hört den sista skandalen? Att den elake Fallström[4] sparkat efter den snälla fröken i Dramatens biljettkontor och därvid yttrat. Tig din jäkel. Orsaken till det sorgliga uppträdet lär ha varit dels att F. erhållit oriktiga biljetter, dels att han vid tillfället i fråga enligt ojäviga vittnens intyg varit fullkomligt nykter. Bort med Bratten![5] Maskinskrivet brev. Originalet finns i Bonniers förlagsarkiv. [1] I brev den 13/9 1916 skriver Tor Bonnier angående Knutsmässo marknad / Komedier i Bergslagen III: ”Jag har nu läst din bok och verkligen haft mycket roligt. Jag hör nu till de alltför få som tycker att du är den originellaste av våra yngre författare och vars böcker gör mig mycket nöjd. Men det skulle förvåna mig om det ändå icke så småningom skulle gå upp för en större publik att du så är; och jag tycker att den här boken borde kunna hjälpa till. Det är gott humör i den som borde smitta både kritikern och de läsande damerna, tycker jag.” Dessa ord föll i god jord som brevet visar. [2] Kulturskribenten John Landquist (1881–1974). [3] arcanum, av lat. arcanus hemlig; läkemedel tillverkat enligt hemligt recept. [4] Poeten och teaterkritikern i Nya Dagligt Allehanda Daniel Fallström (1858–1937), som inte brukade rosa Bergmans dramatik. Lustigt nog deltog Bergman dock i en festskrift till Fallströms 60-årsdag med kåseriet ”Leendet och landsorten”. Omtryckt i Hjalmar Bergman Samfundets årsbok 2000. [5] Brattsystemet eller motbokssystemet, vars huvudsaklige tillskyndare var läkaren Ivan Bratt, introducerades successivt vid denna tid som en alkoholpolitisk åtgärd. Med sitt starka spritbehov var Bergman ingen vän av denna restriktion. |
|