365. Erik Axel Karlfeldt [Liljeholmen] 8/4 XIX Till Svenska Akademiens Ständige Sekreterare Herr Erik Axel Karlfeldt Stockholm. Jag ber Svenska Akademiens Sekreterare mottaga mitt varma tack för den frikostiga och hedrande gåva, som kommit mig till del.[1] Vågar jag till detta tack, hur starkt kändt det än är, foga uttryck[e]t av en vida djupare tacksamhet. Ja, jag tror inte att Ni tar illa upp, om jag griper tillfället i flykten och framför till skalden Karlfeldt mitt tack! Eder vördsamme Hjalmar Bergman Handskrivet brev. Originalet finns i Svenska Akademiens arkiv. Erik Axel Karlfeldt (1864–1931), lyriker och från 1904 ledamot av Svenska Akademien, vars ständige sekreterare han var från 1913 till sin död. Karlfeldt erhöll 1931 postumt nobelpriset i litteratur. Trots att den unge Bergman i brev 13 till Herman Brulin, den 4/1 1902 berättar, att han inte känner till ”Skalden Karfeld” kan han inte i längden ha undgått att observera dennes lyriska genombrott med diktsamlingar som Fridolins visor och andra dikter, 1898, och Fridolins lustgård, 1901. Något vittnesbörd om Bergmans upplevelse av Karlfeldts diktning – utöver det tidigare angivna brevet – finns inte. I Bergmans bevarade bibliotek saknas också Karlfeldts diktsamlingar helt. [1] Svenska Akademien hade att föreslå kandidater till statligt författarunderstöd för ”behövande vitterhetsidkare”. Hjalmar Bergman tilldelades år 1919 1 000 kr. |
|