[1] Amanda Löthgren, familjen Claes Bergmans trotjänare, vars matlagningskonst var välkänd inom släkten. Efter Claes Bergmans död fick hon en ökad betydelse för Fredrique Bergman. Dagligen läste hon tidningarna högt för att spara sin matmors dåliga syn. ”Amanda uttalade främmande ord på det tokroligaste sätt och läste med entonig röst rätt igenom allt vad det än innehöll.”, berättar Irma S:t Cyr, som också skildrar hur de gamla damerna blev alltmer beroende av varandra med åren, bl. a. under gemensamma sommarvistelser i Marstrand. ”Hon och frun tillsammans, det var ju det bästa av allt. Under denna sista epok kom de båda kvinnorna riktigt nära varandra, blev två oskiljaktiga gamla vänner, trots att ställningen fru och anställd alltid bibehölls på samma sätt som förut.” (Utdrag ur ett utförligare manuskript från 50-talet till Irma S:t Cyrs bok Hjalmar Bergman privat.) Hjalmar Bergman kände väl till detta förhållande och avslutade alltid sina brev till modern med en hälsning till ”Löthgren”. Hon har – säkerligen med rätta – pekats ut som en förebild till gumman Bohman i komedin Swedenhielms.

[2] Brevet, som är osignerat, är adresserat till Stina Bergman, Järntorgsgat 7, Örebro.