479. Victor Sjöström SKODSBORG. VILLA SKODSBORG 10/12 XXII Kära du, hur har du det med dina inspelningar? Pågå som bäst kan jag tänka – men sänder dig likafullt manus[1] idag eller i morgon. Ty idag gör jag en del smärre rättelser och varför ska det sen ligga här? Får du en kvällstund över, så läser du det och så kan jag få ditt preliminära omdöme. Vi stanna här antagligen ungefär en vecka till, komma troligen till Stockholm åtta dar i dag och ha lovat att vara i Örebro den 22. Den här veckan ska jag allt försöka vila mig, ty jag är verkligen en smula trött, har forcerat rätt bra – som jag alltid gör och måste göra i fråga om dramatik. Vilan blir dock inte särdeles angenäm; jag är nämligen tvungen att på dessa dagar plöja igenom minst ett tiotal tjocka, tjocka böcker för att ta reda på vilka kurrar jag för min ringa del vill lyckliggöra med Bonniers julpengar.[2] Vet du, det är då ett hundgöra att dela ut pengar bland sina kollegor. Tänk dig själv om du skulle nödgas skänka tusentals kronor åt Stiller och Brunius och Molander och Klintberg[3] i stället för att behålla dem själv. Vilket ju vore det enda riktiga och rättvisa. I synnerhet så här vid julen då man är så barskrapad – uuuhuschuchschuch – Och efter julen hoppas jag att vi ska kunna resa sporrsträck långt söderut. Jag börjar bli rädd för mörkret här, rädd på allvar – Ska du verkligen till Amerikat?[4] På sätt och vis tycker jag nog att det är tråkigt. Ty kommer du dit så finns det väl rätt mycken sannolikhet för att du inte kommer dän. Åtminstone inte i första taget. Och tomt efter dig blir det, på flera håll. Inom filmen så tomt att antagligen en och annan helt kommer att tappa intresset – Men för dig personligen kan det ju alltid vara en mycket stor chance – och en sådan får ju inte försittas. Jaha, och nu är det jul igen. Har ni inte plockat till er era ungar än, I känslolöse? Den onaturliga modern och den stenhjärtade fadern ska hälsa dem från
den pliktförgätne Gudfadern[5] [Handskrivet tillägg under datumangivelsen:] Tack för brev! Maskinskrivet brev. Originalet finns i Kungliga biblioteket. [1] Filmmanuskriptet ”När två världar mötas”. Se brev 477 till Victor Sjöström den 27/11 1922, not 5. [2] Bergman hade detta år valts in i Bonniers stipendienämnd. [3] Regissörerna Mauritz Stiller (1883–1928), John W. Brunius (1884–1937), Gustaf Molander (1888–1973) och Gunnar Klintberg (1870–1936). [4] Victor Sjöström sökte sig efter att ha känt sig missförstådd i Sverige – han talar själv i ett brev till Bergman den 9/11 1922 om ”en missmods- och osäkerhetsperiod” – till USA. Till en början var det endast tänkt som en studieresa, ”Jag skulle se, hur de arbetar där och vad de göra.” – men han blev kvar där i ca fem år. [5] Bergman hade utsetts till gudfar åt Sjöströms barn. |
|