482. Greta Bonnier [Örebro slutet av december 1922][1] Kära Greta,[2] här har Du alltså en liten nidvisa om Tor. Jag litar på att Din mimiska och vokala förmåga skall förgylla’n.[3] Jämte den sena timman. Din HjB [Handskrivet tillägg av Stina Bergman:] Uraktlåt inte att måla snöstormens fasor i stämma och mimik. Hej. Maskinskrivet brev. Originalet finns i Bonniers familjearkiv.
Greta Bonnier (1887–1976), äldsta barn och dotter till skådespelarparet August och Augusta Lindberg. Hon kom som få i sin generation att ta studenten och ingick tidigt äktenskap med Tor Bonnier. Greta Bonnier hade ett livfullt och spirituellt väsen. Hon stod sin yngre syster Stina Bergman mycket nära. Hjalmar Bergman uppskattade charmen hos sin svägerska.
[1] Dateringen baserar sig på ”Nidvisan”, tillkommen inför Tor Bonniers 40-årsdag den 3/1 1923. [2] Greta Bonnier hade den mest utvecklade dramatiska talangen av de tre systrarna Lindberg. Stina Bergman litade på det. [3] Bergman var ingen god versmakare. Stina, som gärna skrev julklappsvers, gick över manus till nidvisan för att här och där förbättra rytmen. En bland de bättre av de tolv stroferna lyder: Men ej blott grön var Torbens ungdom, fastmer – o häpna! – ganska röd. Han dömde högern – en gruvligt tung dom – och svor kapitalistsamhällets död. – Ja han slogs med galosch och box då högerns hejdukar med vänsterns gossar togs! Intet jox – jag tror det logs? – så vidrigt var som patrioternas hockus-pox! |
|