556. Herman Rasch S.CLOUD 6/6 XXIV Ingeniören H.Herr HERMAN RASCH Floragatan 4 Stockholm. Bäste herr Rasch, jag har nu återvändt till Europa efter ett tråkigt litet nappatag med ett transatlantiskt bolag i bankrutt[1] och en modlös regissör.[2] Om jag undantar ett par telegram har jag endast ”skvallervägen” hört något om vårt gemensamma intresse, Karl XII-filmen. Jag vet att Ni är en man, som har många järn i elden, men skulle Ni inte vid tillfälle vilja offra ett par minuter och ge mig några underrättelser?[3] Jag bleve också tacksam ifall inspelnings-bolaget ville med några rader precisera mitt ekonomiska förhållande till detsamma. Jag har slagit mig ned i S.Cloud och trivs rätt väl. Antagligen kommer jag att stanna här året ut. Fast det kan ju hända att juli-augusti-värmen blir för pressande. I så fall tar jag kanske min tillflykt till den lilla ö,[4] där jag i fjol hade det nöjet att mottaga Edert och herr Höckerbergs besök.[5] Emellertid är min adress för den närmaste framtiden: Boulevard Versailles 48 S.CLOUD, Seine & Oise. Ville Ni sända några rader dit, bleve jag – som sagdt – mycket tacksam. Eder förbundne Hjalmar Bergman Maskinskrivet brev. Originalet finns i Stockholms universitetsbibliotek. [1] Filmbolaget Goldwyn Pictures. [2] Filmregissören Victor Sjöström. Se brev 551 till Victor Sjöström den 28/3 1924. [3] Väl återbördad till Europa hade Bergman efter en tids kringresande bl.a. i Belgien slagit sig ner i Saint Cloud, där han hyrde en våning, från vars balkong han hade en fängslande utsikt över den franska huvudstaden. Sedan han hämtat sig efter USA-resan, börjar han intressera sig för såväl inspelningsarbetet med Karl XII-filmen som det honorar han skulle kunna räkna med för arbetet. I ett längre brev till Bergman den 10/6 1924 ger Herman Rasch en detaljerad beskrivning av inspelningsläget, samtidigt som han tackar för manuskriptet. Han framhåller att uppslaget med den fiktiva familjen Ulfclou (emellanåt benämnd Ulfclo alt. Ulfklo i krorrespondensen) uppskattats av ledningen och att man lagt ner möda på att så korrekt som möjligt få fram de militärhistoriska detaljerna. För försvarsvännen Rasch var det angeläget att framhålla, att inspelningen av den historiska svenska segern på ärans fält – slaget vid Narva – hade utvecklats ”till filmens stora militära skådespel”. Det genomfördes vid en ås i närheten av Gamla Uppsala med medverkan bl.a. av Upplands Artilleri- och Infanteriregementen. ”De stridsscener, som här upptogos, torde utan överdrift kunna betecknas såsom synnerligen effektfulla. Samtliga uniformer, standar och rekvisita äro tillverkade å min verkstad här på Floragatan. Kanoner, gevär och övriga vapen voro till stor del lånade från Artillerimuseum, Upsala slott och andra statens samlingar.” För interiörscenerna användes Skoklosters slott, ”som greve Brahe beredvilligt har upplåtit”. Bergman skulle erhålla ett arvode på 4 000 kronor för sitt arbete. [4] Avser Segelholmen, dit hettan i Paris mycket riktigt drev honom i början av juli, mitt under konceptionen av romanen Chefen fru Ingeborg. [5] Bokförläggare Lars Hökerberg (1884–1960) inträdde till en början som verkställande direktör för AB Historisk Film. |
|