571. Tor Bonnier [Skodsborg] 5/12 [1924] Kära Tor, jag hoppas att du icke uppfattade telefonsamtalet som ett av de sedvanliga annonsgruffen?[1] Jag har tvärtom varit utomordentligt glad åt annonsernas antal, storlek, formulering och[2] placering. Ibland har jag tillochmed stuckit tummen i mun och försökt se blyg ut. Du får betrakta påringningen som ett symtom av den psykos, vilken så ofta blir en följdsjukdom av dålig eller i varje fall osäker ekonomi. Tack för urklippen som härmed återsändas! Tacka också Åke,[3] därför att han skic[k]at mig en ganska söt amerikansk tös. Han får gärna skicka flera. Besynnerligt – U.S.A. tycks exportera sina söta töser och behålla de anskrämliga. Ur europeisk synpunkt sedt ett älskvärdt drag. Din HjB Maskinskrivet brev. Originalet finns i Bonniers förlagsarkiv. [1] Syftar på att Bergman flera gånger häftigt anklagat förlaget för att annonsera hans böcker för snålt. I brev den 4/12 1924 sände Tor Bonnier kopior av de annonser som införts i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs Handels- och Sjöfarts- Tidning samt Sydsvenska Dagbladet. Som ytterligare bevis på att förlaget skötte marknadsföringen kunde han i brev den 16/12 1924 meddela Bergman, att förlaget låtit trycka upp ytterligare 2 000 exemplar av Chefen fru Ingeborg. Allt som allt utkom sju upplagor av romanen under det första året. [2] Ordet och har här itererats. [3] Bokförläggare Åke Bonnier hade i ett brev den 28/11 1924 meddelat Bergman, att en miss Elizabeth Scott uttryckt intresse för att få översättningsrättigheterna till marionettspelet Herr Sleeman kommer för Province Town-Players-Theater i New York. Bergman utfärdade en sådan fullmakt, men det är okänt om översättning och inscenering kom till stånd. |
|