628. Per Lindberg [Skodsborg] 26/10 1925 Käraste Pelle, högt ärade svåger! Först ō främst vill jag lyckönska dig till din Jenny Lind[1]-seger som väl ändå tycks ha slagit en del spikar i vissa för länge sen avdöda* herrars likkistor. Och i den stege på vilken du äntligen skall speta upp till din rättmätiga plats. Vidare tackar jag dig för framförandet av Stenströms budskap –.[2] Jag har översänt ditt brev till Muck[3] som ju är min homme d’affaires i fråga om dramatik. Du eller Signe ska väl hålla oss lite underkunniga om Erat görande ō låtande så att vi inte alldeles tappa kontakten? Inte sant. Vad vår närmaste framtid beträffar så är ingenting i allmänhet ovissare. Din HjB *Ack vad begravningar ta lång tid. Jag känner det själv. [Handskrivet tillägg av Stina Bergman:] Om premièren se brev till Murre i dag.[4] Handskrivet brev. Originalet finns i Stockholms universitetsbibliotek. [1] Per Lindberg satte upp den svenske kapellmästaren och kompositören Edvin Ziedners (1892–1951) vaudeville Jenny Lind på Folkteatern i Stockholm. Den hade premiär den 3 oktober 1925 och gick inte mindre än 64 gånger. Lindberg var en kontroversiell kulturperson, och vissa ”avdöda herrar” kritikers angrepp på honom hade med den vunna framgången fått ett rejält mothugg, menade Bergman. [2] Walter Stenström (1881–1926) var chef för teaterorganisationen Skådebanan som under 20-talet arrangerade egna turnéer. Saken gällde denna gång att de skulle få spela Swedenhielms i landsorten. Se brev 657 till Olga och Gustaf Muck Linden den 1/3 1926, not 3. [3] Regissören Gustaf Muck Linden, Bergmans homme d´affaires, d.v.s. teateragent i Norden. [4] Stina Bergman har förtydligat vissa ord i det slarvigt skrivna brevet. Murre – smeknamn på modern, Augusta Lindberg. |
|