65. Augusta Lindberg

[Paris] 8/5 06

Min kära Tantes

fröken dotter påstår att jag bör skrifva idag. Själf är hon nämligen upptagen hela dagen af lektioner ō gud vet hvad – och då anser hon att jag inte har annat att göra. Och det kan ju så vara.

Som Tante väl sett af vårt gårdagsopus ha vi fortfarande mycket trefligt i den här stan. Vi äro flitiga ō sysselsätta oss ifrigt ō grundligt med estetiska ō gastronomiska studier; de senare skänka oss både nöje ō behållning; de förra si ō så. – Jag reser härifrån om fredag till Ems, där jag ska träffa min fader. Greta gaf mig i uppdrag att fara hit ō hämta Stina i juni; men jag hörde igår att Tante tänker göra det själf, så då blir väl jag öfverflödig, kan jag tro.

Skulle vara rätt roligt att träffa Grandinsson^[1] ō få höra hur han tänker stöka till min pjes; men han kommer väl inte förrän jag har rest. – Skam till sägandes kommer jag inte ihog innehållet i ō framförallt inte slutet af mitt stycke. Om Tante vid tillfälle talar om det för mig så ska jag nog göra en finfin slutreplik, det vore inte farligt. – Hörnu, hvarmed har Tante öfvertygat Fredriksson^[2] om pjesens förträfflighet? Med rotting? Lär mig det!

Jo jag har nog sett D.N.s kritik.^[3] Men jag är en gammal man, Tante, och människors äflan ō fåfänglighet är mig fjärran, fjärran. Jag ger det tusan. Men kommer jag någon gång i närheten af den där B.B.-n, så är det bäst han drar in liktornarna ty jag är ganska tung.

Mina litterära planer för den närmaste framtiden är tämligen obestämda. Men jag har väldig lust att ge mig i kast med något dramatiskt. Dess förinnan ska jag dock ge svenska folket ännu ett prosa(mäster)verk att tugga på.

Jag undrar när jag får se Tante härnäst? I höst kanske.

Med många hälsningar till Er båda från mig ō den frånvarande flickan.

Tantes

Hjalmar Bergman

[Tillskrivet ovanför texten i övrigt:] Kan Tante läsa´t? Skrifmaskinen befinner sig midt mellan Rom ō Ems.

Handskrivet brev. Originalet finns i Stockholms universitetsbibliotek.

Skrivet på papper från HOTEL DE PARIS & OSBORNE.