815. Alma Söderhjelm [Florens 10/1 1929][1] Hör du alma, stora Slarva, vad är det för en bok du skickar oss? Vad är det för en skit-grabb, som du upptäckt, denne Langborg?[2] Han skriver mycket bra – men därför att han legat i din säng behöver han inte ligga i mitt huvud. Emellertid säg honom att han skriver bra. Är du arg på mig för att du inte fått koftan? Om du vore här skulle du fån mäsamma hos Neybehr – om du känner dom – men jag hesiterar ständigt för alla tullbesvärl[i]gheterna. För oss båda. Vill du att jag ska gå till din brors grav?[3] Säg ett ord. Fast det borde jag väl ändå veta av mig själv. Alltså – och vad håller du på mä! ALMA, STORA SLARVA, den här skitgrabben kysser din hand och ber tusen gånger om ursäkt ifall han händelsevis och ovanligtvis skulle ha skrivit något oanständigt. Det händer honom så sällan. Att det börjar bli uppseendeväckande. Din HjB Hör du du – du är det tredje kvinns, som skriver till mig att Lotten Brenner är hon. [4] Observera att L.B. förekom i Eros Begravning, skriven och utgiven innan Ödet varit nog nådigt att låta mig kyssa – i all anständighet – dina läppar. Högaktningsfullt som ofvan: Encore Ton ami [5] Maskinskrivet brev. Originalet finns i Åbo Akademis bibliotek. Skrivet på papper med Hjalmar Bergmans namn i tryck. [1] Enligt poststämpel. [2] Efterforskningar kring denne Langborg har inte gett något resultat. I ett brev den 25/1 1929 till Alma Söderhjelm skriver Stina Bergman med anledning av bokgåvan: ”Naturligtvis blev Hjalmar förbannad när han fick se vad den boken du sände mig handlade om. Rör inte vid hans gammaldags och despotiska syn på äktenskapet för då tar det hus i helsicke som du kanske vet. Kvinnan skall vara sin man underdånig i allt förstår du, annars ska fan ta henne. Det är därför alldeles säkert att fan en vacker dag tar mig enär jag stundom reser borst och slår näven i bordet och säger att nu får det vara nog för en stund.” [3] Alma Söderhjelms bror Torsten Söderhjelm (1879–1908), finlandssvensk filolog och kulturskribent. [4] Bergman har ursprungligen skrivit du men korsat över detta för hand och ersatt det med hon. Romanen Lotten Brenners ferier, 1928. Flera kvinnor hade tydligen sett sig som förebild för huvudgestalten i romanen. Stina Bergman säger angående detta i sitt brev den 25/1 1929 till Alma Söderhjelm: ”Att du skulle tro att Lotten var du, det var jag alldeles övertygad om och sa det till Hjalmar.” Även om Stina Bergman i brevet förnekar att Alma Söderhjelm stått modell för romangestalten, så medger hon ”att ni äro ganska lika, åtminstone i vad den klara, snabba intelligensen angår”. [5] fr., än en gång din vän. |
|