Hjalmar Bergman

Korrespondenser 1900-1930

Hjalmar Bergman (19/9 1883–1/1 1931) är en framträdande och särpräglad författarprofil i svensk litteratur under förra hälften av 1900-talet. Hans rika produktion omfattar inte bara romaner, noveller och dramer utan även sagor, filmmanuskript, radiopjäser och översättningar. Bergman var också en tämligen flitig brevskrivare. Hans korrespondens finns till stora delar bevarad i olika arkiv och bibliotek i in- och utlandet. Här har publicerats enbart breven till vänner och samtida kulturpersonligheter (se nedan). De presenteras digitalt som en samlad textcorpus. Samtliga brevformer som vykort, telegram, visitkort har medtagits. I de fall där originalbreven saknar angivelser av avsändningsort och/eller datum har dessa uppgifter tentativt kompletterats inom klammer.

Publiceringen syftar till att vara en digital forskningsresurs, där breven kan lokaliseras på ett flertal olika sätt. Dessutom sätts de i kontext, så att man enkelt kan se vilka verk, personer m.m. som förekommer i varje brev.

Användning

Fritt att använda materialet.

Vid publicering citera med:

"Sverker R. Ek, Marianne Ek, Fredrik Palm, Hjalmar Bergman: korrespondenser 1900–1930,

tillgängligt på http:/www.hjalmarbergman.se”         

För att orientera sig i materialet finns ett antal ingångar:

1. Utforska breven utifrån datum
2. Utforska breven utifrån avsändningsort
3. Utforska breven utifrån adressater
4. Utforska breven utifrån personer som förekommer i breven
5. Utforska breven utifrån verk som är omnämnda
6. Utforska breven utifrån verkens genre
7. Utforska breven utifrån hemvist
8. Utforska breven utifrån bilder av bokomslag, teaterföreställningar, stumfilmer och brev

Tidigare publicerade och kommenterade brevväxlingar

Litteraturförteckning

Brevutgivningens omfattning

Tidsmässigt spänner den publicerade korrespondensen över större delen av Bergmans liv från den 18-årige ynglingens negativa upplevelser av lärdomsstaden Uppsala och hans starka fascination av sekelskiftets Italien till den livströtte 47-åringens dödslängtan. Olika brevväxlingar ger skiftande aspekter på mannen bakom verken. Breven till författarkolleger som Anders Österling och Algot Ruhe, teaterregissörer som August Lindberg och Gustaf Muck Linden, filmskapare som Victor Sjöström samt andra kulturpersonligheter som filosofen Hans Larsson, bokförläggaren Tor Bonnier och litteraturkritikern Fredrik Böök vittnar ibland om en viss glättig humor men präglas ofta av djupt allvar. Av speciellt intresse för förståelsen av författarens psyke är den i och för sig sporadiska korrespondensen med hustrun Stina Bergman. Breven till föräldrarna, syskonen och fästmön Stina Lindberg presenteras endast i form av enstaka, kortare citat i kommentarerna. Citat hämtade ur Stina Bergmans brev till sin mor skådespelerskan Augusta Lindberg samt till vänner till familjen ger en kompletterande sidobelysning av de personer och skeenden, som omnämns i Hjalmar Bergmans egna brev. Med brev förstås skriftliga meddelanden i olika former: brev, vykort, telegram etc.

Redigeringsprinciper

Målsättningen för projektet är en diplomatarisk utgivning, det vill säga ett så exakt återgivande av originaltexterna som möjligt med bibehållande av stavfel och tidspräglad ortografi. Bergmans handstil är, som han emellanåt själv framhåller, svårtydd. Osäkra tolkningar av enskilda ord eller satser markeras i grava fall med [oläsl.] i tveksamma med [?]. Utelämnade bokstäver eller hela ord har, när så är befogat för läsbarhetens skull, angivits inom klammer. Den i originalen använda interpunkteringen har i allt väsentligt behållits. Dock har punkt tillagts, när detta tecken saknas framför stor bokstav, som markerar att en ny mening påbörjats. Ofullständiga parenteser har kompletterats inom klammer. Understrykningar av ett eller flera ord har kursiverats i utgåvan. Om det rör sig om mer än en understrykning kommenteras detta.

Dateringen har genomgående placerats högerställd i brevets början oberoende av Bergmans egen placering. Komplettering av ortsangivelse och datum har gjorts inom klammer och i förekommande fall kommenterats.

Underteckningen av breven har kursiverats.

I kommentaren till varje brev anges brevtyp (brev, telegram, vykort etc.), huruvida brevet är hand- eller maskinskrivet och var det har sin hemvist.

Samtliga utskrivna brev har kontrollerats mot originalen i arkiv och bibliotek i och utanför Sverige. Endast i fråga om förlorade original har bevarade kopior använts.

Presentation av adressater sker i flertalet fall första gången de uppträder som brevmottagare. I breven i övrigt omnämnda personer har så långt möjligt identifierats och presenterats i kommentaren.

Den digitala tekniken har gjort det möjligt att på ett överblickbart och lättillgängligt sätt utforska breven ur ett antal olika aspekter: adressater, övriga personer nämnda i breven, avsändningsort, datum, hemvist mm.

Andra sökbegrepp är en sammanställning av de av Bergmans verk som förekommer i breven liksom deras genre.

Som ett komplement till brevcorpus har under beteckningen Relaterade brev införts fem brev in extenso från Stina Bergman till maken från perioden oktober 1926 – april 1927. Dessa är relaterade till brev 694, 699, 707, 734, 735, 738, 744, 746, 748, 750, 752 och 754.

Ytterligare ett komplement – under ingången Bilder – utgörs av faksimil av vissa brev, ett antal bokomslag, scenfotografier från samtida teaterföreställningar och bilder från stumfilmer.

Kommentararbetet har inriktats på att ge en breddad analys av i korrespondensen framföda etiska, estetiska och samtidshistoriska aspekter.

Textmaterialet som helhet ger en god bild av brevskrivarens självförståelse över tid, hans estetiska och etiska målsättning med sitt skrivande samt hans reaktioner inför händelser och strömningar i samtiden. En viktig förutsättning för genomförandet av detta arbete har varit Erik Hjalmar Linders breda forskningsinsats, Johannes Edfelts informationsrika utgåva av Samlade Skrifter och Gösta Werners insiktsfulla kartläggning av Bergmans arbete med filmen jämte övrig bergmanforkning.

Medarbetare

Textinsamling, textgranskning av utskrifterna mot original, upprättande av olika register samt kommentararbetet till de i projektet ingående breven har genomförts av professor emeritus Sverker R. Ek och fil. mag. Marianne Ek. Digitaliseringen av denna textcorpus har med uppslagsrikedom och sakkunskap utförts av Fredrik Palm, utvecklingsansvarig vid HUMlab vid Umeå universitet samt av föreståndaren Patrik Svensson. Fil.kand. Lena Carneland har förtjänstfullt skrivit in merparten av breven och utformat ett system för att med signum ange deras plats i projektets helhetsstruktur, vilket varit av ovärderlig betydelse för arbetet.

Finansiärer

Dåvarande Humanistisk-Samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Helge Ax:son Johnsons stiftelse och Svenska Akademien har tilldelat medel för genomförandet av projektet och publiceringen av Hjalmar Bergman. Brev I–IV. Innevarande digitala publicering är en avknoppning av det ursprungliga bokprojektet. Riksbankens Jubileumsfond har också tilldelat medel för digitalisering av detta projekt.  

Tack

Till personalen vid olika inhemska och utländska arkiv och bibliotek, som med sakkunskap och engagemang varit behjälplig att ta fram efterfrågat brevmaterial och bilder riktas ett varmt tack.

Utgivningens färdigställande

Projektet avslutades den 24 februari 2012.

En översedd upplaga färdigställdes den 15 mars 2013.

Ett antal tidigare förbisedda brev har i december 2014 oavsett datering tillfogats brevförteckningen som
nummer 877-892. I de skilda registren har breven däremot infogats på relevant plats i tidsföljd.

Marianne och Sverker R. Ek