381. Per Lindberg [Liljeholmen mitten av november 1919][1] Kära Pelle, härmed en rand-anteckning till ”Sleeman”. Tyvär vet jag inte alls om jag fattat din avsikt rätt.[2] Kanske har det också blivit för långt. Men är det enda felet, så klipp det midt itu och tag den hälvt, som passar bäst. Hälsningar! Din HjB. [Handskrivet tillägg:] Ser i dagens D.N. att Per Gynt[3] gått fint. Roligt! Hade vi råd ō tid skulle vi min själ kvista ned. Maskinskrivet brev. Originalet finns i Stockholms universitetsbibliotek. [1] Dateringen gjord utifrån premiärdatum på Peer Gynt-föreställningen på Lorensbergsteatern den 10/11 1919. [2] Syftar på Bergmans egen kommentar till Herr Sleeman kommer i publikationen Mellanakt, nr 2, 1919, som Lorensbergsteatern gav ut på initiativ av Per Lindberg. Pjäsen hade premiär den 26 november detta år i Arvid Peterséns regi och gick sex gånger. Presentationen i Mellanakt avslutas med de karaktäriserande orden: ”Herr Sleeman kommer. Han är inte vacker, mina damer och herrar. Han är nästan bara ett benrangel. Bliv ej förskräckta. Han är icke Döden, han är ej ens släkt med den Fruktansvärde. Men han är lik honom.” Motivet ”Herr Sleeman kommer” var aktuellt för Bergman även i en annan konstart. Den 6/10–9/10 1919 omgestaltade han radikalt i en filmsynopsis händelseförloppet i pjäsen. Herr Sleerman blir nu huvud- gestalten och framställs ”som en älskvärd och fin gammal man”. Först i slutet avslöjar han sin rätta natur, den obeveklige Döden. Pjäsens mer verklighetspräglade skeende blir i filmversionen mer surrealistisk. [3] Per Lindberg hade en av sina stora publikframgångar med Henrik Ibsens drama Peer Gynt från l867. Uppsättningen hade premiär på Lorensbergsteatern den 10 november 1919 med en storslagen scenografi av Knut Ström (1887–1971) och gick 30 gånger. |
|