661. Tor Bonnier Venedig S. Trovaso 1064 [början av april 1926] Käre Tor, härmed mitt tack för aprilpängarna samt kvitto. Apropros – Skådebanan[1] har gjort en tremånaders turné med Swedenhielms, cirka hundra föreställningar från Haparanda till Ystad. Efter vad man skrivit mig, har pressen varit glänsande och publiktillgången god. Vore det kanske lämpligt att påpeka detta för Era agenter för att möjligen hava någon nytta därav beträffande de här ”Valda Skrifterna”?[2] Man får ju ta vara på vad som bjuds i reklamväg. Skådebanan har dessutom ett program med redogörelse – naturligtvis smickrande – för författarens övriga opus varförutom teaterledaren varje gång framträder och underrättar publiken om vad det är för sorts fisk, som anrättats – givetvis skildrad som ovanligt smaklig. Skulle man inte kunna draga någon nytta av detta? Vi uppehålla oss i Venedig och komma ej till Florens. Här har varit en invasion av tre Lindbergare[3] – min hustru oräknad. Den ena, Augusta, vistades någon tid i vårt sällskap, Karin ett par timmar, Greta slutligen sände oss två kort. Karin bragte oss underrättelsen om Gerts gosse.[4] Jag må säga, att jag inte förstår, hur man överlever sånt. Men det beror kanske därpå att jag själv inte har barn. Emellertid hade jag fäst mig vid den där pysen, fast jag blott sett honom ett par gånger. Fäst mig så mycket att jag uppkallat min nyligen avslutade roman efter honom ”Jonas och Helen”. Sammanträffandet är kanske inte bra. Tror du att Gerts på något sätt skulle kunna finna det plågsamt (namnet är ju ej så vanligt) så finner jag givetvis ett nytt namn och sen är det ju bara att ändra i manus. Vill du tänka ett ögonblick på den saken, blir jag dig tacksam. Vi kan ju alltid talas vid därom då vi träffas. I övrigt ingenting nytt i denna stad, som du torde begripa. En komedi[5] från mig och någon större fascistrevolution från den kanten – se där allt. Strålande sommar, vackra stenar, vackra människor och vacker död. Åhörde igår patriarkens tal över Jesus. Tänk att ni skulle göra som ni gjorde.[6] Att ni inte skämdes. God påsk förrästen, fast det kommer visst lite sent – Din HjB Maskinskrivet brev. Originalet finns i Bonniers förlagsarkiv. [1] Teaterorganisationen Skådebanan under ledning av Walter Stenström arrangerade under 20-talet egna turnéer. Se brev 628 till Per Lindberg den 26/10 1925, not 2 och brev 657 till Olga och Gustaf Muck Linden den 1/3 1926, not 3. [2] Under 1926 gjorde Bonniers förlag ett omtryck av ett urval av Bergmans tidigare utgivna böcker – Amourer, Hans Nåds testamente, Vi Bookar, Krokar och Rothar, Loewenhistorier, Dansen på Frötjärn / Komedier i Bergslagen II, Markurells i Wadköping och Farmor och Vår Herre. Troligen är det denna förlagssatsning som Bergman skämtsamt betecknar som ”Valda skrifter”. [3] Hjalmar Bergmans svärmor Augusta Lindberg samt hennes bägge döttrar Karin Lindberg och Greta Bonnier. [4] Gerts gosse åsyftar Gerhard Bonniers son Jonas som nyligen dött. [5] Åsyftar sannolikt komedin Dollar. Se brev 663 till Tor Bonnier den 12/4 1926, not 5. [6] Orden alluderar på en gammal antisemitisk anklagelse som går ut på judarnas skuld till Jesu död. |
|